Techvärlden – ett eldorado för opportunister

SvD Näringsliv, 15 mars 2016:
Techvärlden betraktas som ett kollektiv av världsförbättrare men är egentligen en lika cynisk bransch som alla andra, skriver Malin Ekman.

Stämningen inför Barack Obamas besök förde tankarna till ett väckelsemöte. Det dröjde inte länge innan presidenten gav publiken sin bekräftelse: “Jag är här för att rekrytera er”, sa han.

I Austin, en Texas liberala fristad med Bernie Sanders-skyltar i gräsmattorna och hipsters på gatorna, hålls varje år “South by Southwest, SXSW, Interactive”, en gigantisk konferens för branschfolk i den smältdegel som tech-, medie- och start up-bolagen utgör. I år besöktes den för första gången av en sittande president.

Det var programmerarna och techentreprenörerna i publiken som Obama ville rekrytera. Hängivet beskrev han hur de skulle kunna göra Vita huset och hela USA bättre.

Det är ofta så den omtalas, techindustrin. Som ett slags unikum av världsförbättrare. Självbilden ligger sällan långt ifrån.

Illusionen om den ljusa framtiden när branschen, som till stora delar lever på hajpen kring sig själv. I en industri där färre än ett av tio företag sägs lyckas är hoppet ett nödvändigt bränsle.

Men Obamas förhoppningar om branschens framtida bedrifter sätter fingret på något. Omfamnandet bygger inte lika mycket på vad techvärlden åstadkommit, som på hoppet om vad den kan uträtta i framtiden. Få branscher åtnjuter samma privilegium.

Techindustrin, i alla fall flera bolag ur den, har revolutionerat världen. Ny teknologi är per definition en demokratisk kraft. Men det finns en sorts övertro på techvärlden som ett världsförbättrande kollektiv, som bärare av en ädlare form av kapitalism.

När makt och pengar koncentrerades på Wall Street betraktades det som girighet, men när makt och pengar nu koncentreras i Silicon Valley betraktas det som rättfärdigt. Det är lättare att sympatisera med visionärer i gympaskor än bankirer i kostym. Men frågan är inte huruvida någon förtjänar sina miljarder, utan vilken värld den nya techekonomin skapar. Ett viktig ämne som gavs alltför lite utrymme på SXSW.

Därför var det uppfriskande när Douglas Rushkoff, författare och professor i medieteori och digital ekonomi, höll en för konferensen ovanligt kritisk dragning. Ruschkoff menar att techbranschen befinner sig i en bubbla nära bristningsgränsen, och beskriver den som “klassisk kapitalism på digitala steroider”.

Han vänder sig mot bilden av det goda it-bolaget, och som många andra använder han Uber som exempel. Bolaget har förenklat taxiresandet och skapat flexiblare jobb, men också systematiserat osäkra villkor och banat väg för fler att göra detsamma. Ett förhållande som oberoende av appens förträfflighet skapar nya samhällsproblem. Rushkoff, som spekulerar i att Uber kommer att göra sig av med sina chaufförer och satsa på förarlösa bilar, menar att lösningen är att låta chaufförerna äga en tiondel av bolaget. Risken är annars växande klyftor som alla förlorar på. Rushkoffs förslag kan visa sig vara mer rimligt än det låter.

Hans poäng är inte bara att techvärlden är en lika cynisk bransch som alla andra, utan att den bygger på ett ohållbart system av uppblåsta värderingar. En vedertagen men viktig insikt.

Problemet med techvärlden är för övrigt att succéerna nästan alltid utgör undantag. Det är lätt att ryckas med när amerikanska Buzzfeeds karismatiske marknadsföringschef Frank Cooper under SXSW berättar hur viralsajten lyckats växa sig till en medievärldens enhörning, genom dataanalys och begåvade plattformsstrategier. Men det är också lätt att glömma bort att Buzzfeed tillhör de få som lyckas. Det är inte heller så att Buzzfeed nått sin ställning genom ett leverera djuplodande journalistik.

Frågan om hur man ska få ekonomi i digitalt kvalitetsinnehåll, har inte ens de tyngsta mediecheferna på SXSW något konkret svar på. Vox vd Jim Bankoff kommentar är symtomatiskt: man måste ha hopp om saken.

Techbranschen vinner respekt för kraften med vilken den förändrar samtiden. Nya bolag skapar nya marknader som ersätter gamla och gamla marknadsledare slås ut, det som på engelska kallas ”disruptive innovation”. Branscher från journalistiken till taxinäringen har förändrats i grunden. Men man pratar för lite om den nya verklighet som transformationen framkallar.

Den digitala transformationen har på många sätt fört med sig en ”winner takes it all”-marknad som gynnar opportunister.

Många av dem säger sig arbeta med att förbättra världen, men tröskeln för vad som anses världsförbättrande är låg.

Frågan är om Obama kan ändra på saken.