Intervju: Madhav Chinnappa

SvD Näringsliv, 17 april 2016:
Han brukade klaga på Google innan han började arbeta där. Madhav Chinnappa är publicisten som bytte sida. I dag är han chef för techjättens samarbete med medieindustrin och berättar för SvD:s Malin Ekman varför misslyckanden är vägen till framgång.

Amerikansk östkust, sent 1840-tal. Båtar anländer med immigranter och ”senaste nytt” från Europa. De amerikanska reportrarna – vid tidpunkten många och tävlingsinriktade – ror ut till båtarna för att bli först med rapporterna. Tilltaget blir praxis så för att hålla konkurrenterna borta borrar reportrarna hål i varandras båtar. Till slut måste man byta strategi. Så föddes nyhetsbyrån AP, om man får tro Madhav Chinnappa, som en gång var med och startade dess tv-verksamhet.

Han förtäljer anekdoten för att visa att nyhetsindustrin under lång tid byggt på samarbete. I dag är trenden tydligare än på länge. Panamadokumenten demonstrerar kraften i den synkroniserade journalistiken. Tillsammans utgör de 2,6 terabytes tunga filerna ett världsscoop som få tidigare anses överträffa.

Madhav Chinnappa, som i dag är chef för Googles samarbeten med medieindustrin, har följt rapporteringen från sin Floridasemester. Han är exalterad.

– Daniel Ellsberg kopierade 7 000 dokument – det var nästan ”data”. Sedan var det Wikileaks och nu har du Panamadokumenten som innehåller tusen gånger mer information, terabytes med information. Jag tror att journalistiken och tillgången till den går igenom en renässans!

Det är en vanlig uppfattning bland den digitaliseringens vinnare. För de medieföretag vars affärsmodeller befinner sig i ett slags återvändsgränd är det ändå en föga tröst. Genom åren har många aktörer uttryckt sitt missnöje med Google och den verklighet techjätten skapat. Men relationen har sakta förbättrats. För några år sedan lanserades betaversionen av ”Project Shield”, en tjänst som ska hjälpa nyhetsföretag mot ddos-attacker (överbelastningsattacker, reds amn) liknande dem ett dussintal svenska sajter utsattes för i mars och förra året startade Madhav Chinnappa det uppmärksammade Digital News Initiative, ett samarbete mellan Google och nyhetsföretagen på tre områden: produktutveckling, forskning och innovation.

– Jag tror inte att vi är så bra på att förklara vad vi håller på med. Nyhetsorganisationer kom till oss och sa ”hej Google, vi förstår inte riktigt vad ni gör med ekosystemet, vi vet inte ens om ni bryr er”. Flera seniora chefer i Mountain View (Googles huvudkvarter) blev chockade när de hörde om det här. De tyckte att vi redan gjorde saker.

En del av DNI består av en fond till innovativ, digital kvalitetsjournalistik. Hittills har runt 250 miljoner kronor delats ut till 128 små och stora projekt i 23 europeiska länder. Totalt avsattes runt 1,5 miljarder kronor över tre år för projektet. Mycket pengar men en försvinnande liten del av Googles börsvärde på drygt 500 miljarder dollar (runt 4 150 miljarder kronor i skrivande stund).

DNI kan betraktats som ”ett nyhetsindustrins plåster på såren” men är lika mycket ett sätt för Google att upphäva kulturkrocken mellan nyhets- och techindustrin.

– Vi skapade DNI för att visa att vi bidrar positiv men också för att bli en skickligare aktör. För ärligt talat, Google är ett teknikföretag och teknikföretag tänker annorlunda. Vi har briljanta ingenjörer som tänker på produkter men en del av våra ingenjörer är inte så bra med människor. Nyhetsfolk gillar att prata med människor, eller hur?

Tycker du att den summa som Google investerar är tillräckligt stor för att kompensera för den ”skada” som Google har orsakat nyhetsindustrin? 

– Låt mig början med ”skadan”. Jag säger inte det här för att jag jobbar på Google. När jag jobbade på BBC brukade jag klaga på Google till folk som arbetade där. Jag brukade säga att de inte förstår sig på nyheter. Men det Google gör är en positiv del av ekosystemet, vi driver trafik till nyhetssajter över hela världen, vi har annonsplattformar som hjälper nyhetsorganisationer. Men makten har förskjutits från nyhetsorganisationen till användaren. Jag tror att alla vi i ekosystemet försöker komma tillrätta med den förändringen.

Madhav Chinnappa menar att vi befinner i en sorts övergångsperiod, och att nyhetsindustrin kommer att må bättre i takt med att fler lyckas tjäna pengar på kvalitet.

– För att vara ärlig jagar vissa fortfarande klick men det finns också en hel del intressant experimenterande. Det finns olika sätt att tjäna pengar – titta på crowdfunding. Jag har hjälpt till att finansiera Blank Spot Project i Sverige och en liknande sajt, Direkt36, i Ungern. Det finns fler sätt att vara kreativ i dag. När i historien kunde en indisk kille i London bidra till en svensk eller ungersk sajt för journalistik?

Du har rätt i att det är fantastiska satsningar, men när du tittar på dem så utgör de fortfarande undantag. Jag är också Blank Spot- prenumerant och för ett tag sen fick jag ett mejl där det stod att knappt en tredjedel hade valt att förnya sin prenumeration. I början är folk nyfikna och vill prova något nytt men det är svårt att bygga en hållbar affärsmodell.

– Det finns möjligheter och utmaningar och den största utmaningen är affärsmodellen. Vi måste experimentera och jag tror att det finns många rätta svar.

Tycker du att medieföretagen springer åt samma håll eller experimenterar de tillräckligt?

– Jag tycker att de experimenterar, men inte tillräckligt. När jag kom till Google var ett att mina första uppdrag att hålla ett tal. De bad mig att prata om kartor, Youtube och vårt verktyg för journalister ”News Stories”. Men jag ville inte prata om verktyget för ur mitt perspektiv hade det misslyckats. Då förklarade de för mig att ”här på Google känner vi att vi inte experimenterar tillräckligt om vi inte misslyckas”.

– På BBC upplevde jag att det fanns en rädsla att misslyckas. Vi kunde diskutera något i två år och sedan lansera det och undra varför det kändes två år gammalt. Nu har jag har lärt mig att misslyckas är en del av experimenterandet. Du måste misslyckas för att bli framgångsrik.

Finns det inte en skillnad där? Google har råd med misslyckanden medan nyhetsföretagen är så pressade att de inte alltid har det. 

– Jag tycker att det är en berättigad invändning, men vill säga två saker. För det första upptäcker nyhetsföretag att digitalt experimenterande kostar mindre än de hade trott. För det andra försöker vi hjälpa nyhetsföretagen på traven. Det finns väldigt mycket kreativitet bland dem. Varje dag börjar en redaktion om från början, det är kreativitet. Men de kanske behöver lite skjuts.

En annan del av samarbetet består i AMP, accelerated mobile pages, ett öppen källkod-projekt genom vilket hundratals utvecklare och publicister jobbar ihop för att få innehåll på mobilen att ladda snabbare. Facebooks nya tjänst ”Instant articles” bygger på samma teknik – men är omstridd i nyhetsbranschen eftersom den förutsätter att publicisten överlåter sitt innehåll till Facebooks plattform.

Är det en bra strategi att som publicist överlåta ditt innehåll till Facebook eller ska du vara försiktig eftersom du förlorar direktrelationen till användaren? 

– Som jag sa förut så tror jag starkt på experimenterande. Men jag tror också att det är viktigt att analysera konsekvenserna. Ska en publicist prova Instant articles? Absolut. Men jag tror att det är viktigt att förstå vad du ger upp. På ett sätt är Facebooks Instant articles mycket enklare, AMP är mer komplicerat eftersom vi försöker göra något som är bra för hela ekosystemet.

Du pratar mycket om vikten av att experimentera. Mitt intryck att medieföretag experimenterar med allt möjligt men inte riktigt vet var de vill komma och saknar riktning, att de inte är så bra på att fatta beslut och förlorar sig själva i experimenterandet.

– Ja, jag kan känna igen det från min tidigare karriär. Men jag tror att man måste skilja på experimenterande och beslutsfattande. En del av en bra experimenteringsprocess är att fatta beslut, något som är ganska smärtsamt på ett teknikföretag. Saker stängs ner. Jag har varit med i projekt som avslutats på Google, och det är jobbigt men en del av processen. En annan sak jag lärt mig av att arbeta på ett teknikbolag är att även om ett projekt misslyckas är det aldrig i onödan – du lär dig av det. Jag tror att det är hälsosamt att ha en sådan kultur.

Varför började du på Google? Du berättade att du var skeptisk från början.

– Jag blev intresserad därför att jag insåg att tekniken blev en sådan stor del av mitt jobb i nyhetsindustrin. Jag är den minst tekniskt begåvade personen på hela Google men det jag såg var att tekniken, innehållet och publiken sammanflätades. Så jag ville lära mig mer. Utan att låta arrogant så ville jag också hjälpa Google. Jag såg Google göra saker som jag tyckte att de kunde göra annorlunda.

Madhav Chinnappa om:

Sverige: – Ett fantastiskt land där jag har en del gamla vänner, det är synd att jag inte har mer tid att spendera här.

Senast lästa bok: – Det var faktiskt en svensk bok. ”En man som heter Ove” – jag älskade den!

Motto? – ”Be peaceful”.

Google om 10 år? – För svårt att förutspå. Jag kan inte ens säga något om Google om 10 dagar. Saker förändras för fort!